Mitt liv kanske ditt

Senaste inläggen

Av Ann-Sofi Forsman - 16 april 2012 18:33

Min blogg, alltså den här bloggen som du läser just nu blev vald till veckans blogg HÄR 








   

   

Jag känner mig hedrad.  


Jag har nyss kommit från veckans ridlektion och vi fick hoppa! Det var lite läskigt men också väldigt roligt. Synd lektionen var så kort. Nu ska jag in i duschen =)  Ha en fin måndagkväll!



Av Ann-Sofi Forsman - 16 april 2012 18:18

Hahahaaa


Ett gott skratt förlänger livet. Och Palle har gett mig ett riktigt gott skratt.


I min sidobanner kan du ställa en fråga till mig - och det har Palle gjort. Du kan läsa den om du klickar på länken under frågerutan.


Jag skrattar fortfarande men tycker oxå lite synd om Palle (bara lite). Och hänvisar honom till Wikipedia om han vill se Camel Toe:  och till denna bild från Wikipedia: 

 

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/37/Miss_Desiree_cameltoe.jpg/400px-Miss_Desiree_cameltoe.jpg

Av Ann-Sofi Forsman - 16 april 2012 06:36

Så blev det måndag och jag åker till arbetet så här:

     

Av Ann-Sofi Forsman - 15 april 2012 21:53

Nu innan John Blund kommer har jag hunnit lägga upp lite av mina barnkläder till försäljning HÄR 


Inom kort hoppas jag hinna lägga ut fler söta barnkläder som är redo att få en flicka som ägare.


Här, lite bilder på en del av kreationerna, med min modell Agnes

             



Av Ann-Sofi Forsman - 15 april 2012 19:00

Påsklovet är slut och jag är mer slut nu än efter en hård arbetsvecka. Fattar inte just nu hur jag ska fixa veckan som börjar i morgon.


På tur innan jag ska försöka få koll på andningen är en del beställningar jag fått in under helgen.


Senilkedjor är inne nu

   

Du hittar dessa och andra senilkedjor till bra pris på FiAZ  


Veckan har varit intensiv med röjj, utrensningar, familj, hus & hem, beslut, mamma, ångest, fotning,dålig samvete, husbesiktning, huvudvärk och magont. Det fanns så lite tid kvar till kärlek, till återhämtning, till harmoni, till en varm dusch, till pyssel, till sällskap, till... Jaja nu måste jag fixa persiennerna, spackla igen några tavelhål, försöka hinna lägga ut lite av barnkläderna jag sytt, lägga ut hundprodukterna och lite annat smått och gott, förbereda morgondagen, planera och få struktur över veckan.

  • I morgon arbete hela dagen & sen ridskola,
  • tisdag: arbete hela dagen sen fixa inför visning, handla frukt och ev. någon blomma, förbereda och packa ihop för studiecirkeln, Hinner kanske mamma en stund
  • onsdag: arbete och sen möte och på kvällen första kurstillfället på den studiecirkel jag startar i Lögdeå,
  • tordag: arbeta till 14.30, hem och förhoppningsvis hinna en sista justering innan den offentliga visningen av vårt hus, 
  • fredag: arbeta till kl 12, sen ortopeden och sen... mamma kanske. Jag hinner inte med med mamma i veckan.

Jag måste prioritera om något.




Av Ann-Sofi Forsman - 15 april 2012 18:50

Idag är mamma trött.


Hon hade fått en ordentlig dos lugnande inför röntgen av hennes hand och efter denna upplevelse sov hon mest. Jag var där 3-4 timmar och hon sov mest hela tiden. Ingen fraktur var det dock i handen så det var tur. Hon vaknade till mellan varven och drack från hennes näringsdryck för att sen forsätta sova. Strax innan jag åkte vaknade hon till en längre stund och fick i sig lite hallon med med vispad grädde och en rulltårtebit. Mums :)


Några tröttsamma leenden och kramar blev det idag också och det gör mig så glad!


Tack alla snälla läsare för era kommentarer om det jag skriver om mamma. det värmer och stärker. Tack, ni är fantastiska!

Av Ann-Sofi Forsman - 15 april 2012 08:11

En natt fick gå innan jag försöker hitta orden. 


Allt bör inte sägas, allt bör inte formuleras - även om det kan hjälpa någon annan, även om det kan ge stöd åt någon annan som befinner sig i liknande situation osv.

Det kan kränka. Det kan såra. Det kan förstöra relationer - och mammas sjukdom är mångt och mycket en anhörighetssjukdom så ibland får det räcka. TROTS att det är mamma som är sjuk och inte jag, inte, du, inte vi som står brevid så säger man en anhörighetssjukdom. Det är mamma som tappat sin motorik, det är mamma som sakta med säkert tappar allt. Att inte kunna göra sig förstådd, att inte kunna äta själv, att inte kunna tvätta sig själv, vårda sig själv, klä sig, formulera sig, greppa en hand MEN förstå det gör hon. Hon vet. Är det konstigt att hon då blir arg, ledsen och helt... helt vansinnig? Jag tycker inte det - men kan inget göra. Inget annat än att finnas till, vara nära och försöka locka fram en glädje mitt i allt. 


Mamma var arg igår. Hon var ledsen och frustrerad och hon har i sin ilska skadat sin hand. Den är blå och röd och svullen. Det blir nog röntgen inom kort. Men kramar gillar hon och vi kramar henne när vi kan.


Jag kommer så mycket väl ihåg att mamma sa, när hon var frisk som du och jag, att snälla ge mig en spruta så jag somnar in för alltid om jag blir så sjuk att jag ligger som ett kollo. Mamma är inget kollo. Mamma är medveten och frustrerad, arg och ledsen och någon spruta så hon somnar in för alltid vill hon inte ha och jag vill inte heller det och så vitt jag vet ingen annan heller som står på sidan om mamma. Så länge det finns liv finns det hopp. Jag hör mina vänner och jag hör andra säga: För guds skull se till att jag får dö om jag blir så där - om jag inte kan ta hand om mig själv, sätt mig på hem eller vad f-n som helst. Detta är inget värdigt liv. Ta bort mig. Jag vill inte vara en belastning för någon annan.


Jag kan nog också ha sagt något liknande MEN det tar jag tillbaka. Så länge det finns liv finns det hopp. Så länge hjärtat tickar finns det liv. Och detta trots allt jag vet, allt jag ser, allt jag känner. MEN jag skulle be om en drog som gör mig glad, som tar bort mitt medvetande om den förnedring som sker när jag nästan inget kan göra själv, när andra ska ta hand om min hygien och mata mig. En drog som gör att mina vänner, nära och kära vill hälsa på mig ofta och att de glädjs åt att min sista tid är kul trots allt nedbrytning, som själv också får en kick och mår bra av att hälsa på mig. Att jag inte är en belastning. Att när hoppet släcks kan ni minnas även den sista tiden: Hon var i alla fall glad och hade ingen ångest och vi hade det trevligt. 


Det händer så mycket i världen och vem vet, forskningen går framåt och under kan ju ske. Så länge det finns liv finns det hopp.

Av Ann-Sofi Forsman - 15 april 2012 07:54

Hur ofta står man inte där i butiken och tvekar.

     

Åh, vill ha eller behöver jag, kommer jag att använda den. Den kostar ju i och för sig bara... eller den kostar en del      men jag gillar den! Den är sååå snygg!


Tänk så här:

Varje användning är värd 10 kr.


Kostar plagget/skorna 500 kr så ska du använda det 50 gånger.

Kostar det 100 kr ska du använda plagget/skorna 10 gånger.


Tror du att du kommer att använda plagget/skorna fler gånger då är det ett FYND!

Använder du det ungefär 10 gånger om plagget/skorna kostade 100 kr är det ett BRA köp

Men blir det färre gånger så är det inte värt att lägga pengarna på just detta plagg.


OBS! Detta tips ska inte användas vid köp av kläder och skor som ska användas vid speciella tillfällen som bal, giftermål etc.

Presentation


Läs min blogg, här kan du följa mitt liv ~ som kanske speglar ditt...

Den handlar om mode, lust och kreativitet, sorg glädje, frustration, shopping, dagens outfit och ett & annat tips, vardagliga händelser som jag skriver om med glimten i ögat och ibl

Fråga mig

2 besvarade frågor

Sök i bloggen

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4 5 6
7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2012
>>>

Kategorier

Bloggar du MÅSTE besöka

Länkar

Besöksstatistik

Senaste inläggen

Hitta bloggen

Arkiv

Tidigare år

RSS

Skriv i min gästbok


Skapa flashcards